Varför det är dags att riva upp flyktingkonventionen

De flesta känner till Genèvekonventionen som reglerar asylrätten. Mindre känt är New York-protokollet som är det tillägg som möjliggör dagens asylindustri. Den ursprungliga konventionen kändes nödvändig efter andra världskrigets fasor och gav människor från Europa rätt att söka asyl i andra Europeiska länder. Också sådana saker som vem som är flykting regleras där, exempelvis kan inte krigsförbrytare hävda asylrätt.

Hur man tänkte när man författade New York-protokollet är däremot en gåta. Vad trodde man sig uppnå genom att ge möjlighet för människor att söka asyl på andra sidan jorden? Det är just detta tillägg till den ursprungliga Genèvekonventionen som göder flyktingsmugglarnas intäkter och gör att länder som Sverige och Tyskland inte längre är trygga länder med goda framtidsutsikter.

I en globaliserad värld har dessa gamla konventioner spelat ut sin roll, de har blivit en belastning och måste rivas upp. Under andra världskriget och tiden strax efter gav Sverige ungefär 200 000 människor en fristad och vi behövde inga högtravande dokument för att göra det enda rätta. De som kom visade också tacksamhet, jobbade och gjorde rätt för sig. En liten del blev kvar men de flesta reste hem igen när de fick möjlighet. Alla kunde inte resa hem eftersom deras länder ockuperades av Sovjetunionen och då fick de stanna. (Undantaget Baltutlämningen, modern svensk historias största skamfläck.)

Den formen av givande och tagande leder till kulturutbyte och ömsesidig gagn. Idag när araber och afrikaner kommer med väl inlärda rättigheter och långa kravlistor är resultatet ett helt annat. Vårt land skövlas av giriga lycksökare som passerat ett stort antal säkra länder för att ta sig till just det land som ger dem bäst avkastning på insatsen. För att tillskansa sig ännu mer rättigheter ljuger man (ofta) om ålder och ursprung.

Nej, det är dags att riva de förlegade dokument som satt sig som bojor kring våra fötter. De var illa genomtänkta och har för länge sedan passerat sitt bäst före-datum.